[Date Prev][Date Next][Thread Prev][Thread Next][Date Index][Thread Index]

[DFRI-listan] "Tystnadens Europa"



Jag känner några av personerna som hjälp till med den här boken.

Det är i denna kontext jag ser nyttan och nödvändigheten av http://edri.at4am.eu

Klippt o klistrat från http://www.celanders.se/tystnadens.htm

//Erik

Helle Larssen

”Du förlorar allt om du är en whistleblower i EU. Du får börja om från noll igen. Det är som en gyllene bur, och det gör att människor inte blåser i visselpipan och slår larm.”

Så säger en av de EU-visslare som den svenska journalisten Helle Larssen har intervjuat. Att EU-tjänstemännen tjänar mycket pengar är välkänt. Men vad som inte är lika omtalat är att dessa generösa villkor också har en baksida. Tjänstemännen är till händer och fötter ekonomiskt bundna till sin arbetsgivare och den anställde som av någon anledning anses brista i lojalitet riskerar att mista inte bara en stor del av sitt sociala nätverk utan också hela det ekonomiska skyddsnätet för sig och sin familj.

Tystnadens Europa är ett försök att skildra en del av det stora projektet EU. Det handlar om yttrandefriheten för de anställda tjänstemännen inne på institutionerna, i Bryssel och runt om i Europa. Vi kommer att få möta några människor som har hamnat precis i skärningspunkten mellan lojalitetsplikten till institutionerna och det ekonomiska beroendet av samma institutioner.

Recensioner

Byråkraterna borde ta klagovisorna på allvar menar Charlotte Boström i sin recension av Tystnadens Europa i Södermanlands Nyheter och fortsätter:

Författaren Helle Larssens granskning av kommissionens tystnadskultur är upprörande läsning. Negativ information ska ovillkorligen hållas innanför fasaderna, visslare berättar om utfrysning, sexuella trakasserier och enligt författaren ”sjuk­pensioneras” byråkrater som sagt för mycket. (121109)

Clas Barkman recenserar Tystnadens Europa i Dagens Nyheter under rubriken Hemlighetsmakeri och tystnad präglar EU. Han skriver om bristen på ”samtal om vem, vad, hur, när och varför inom Europasamarbetet. I stället är det knäpptyst förutom de återkommande domedagsprofetiorna om euron. Och detta är värre än smutsiga valkampanjer.” Han skriver vidare:

Anonyma EU-tjänstemän förklarar i boken att de riskerar att förlora allt om de larmar om fusk och oegentligheter inom EU. När tjänstemännen flyttar till Bryssel måste de lämna sina nationella socialförsäkringssystem och flytta till ”staten EU” där de lever som i ett gammalt brukssamhälle där brukspatron bestämmer allt. När en EU-tjänsteman läcker känslig EU-information till medierna uppfattas detta som en illojalitet som kan bestraffas med omplacering, förtidspensionering eller till och med sparken. (121109)